Sidor

söndag 9 september 2012

Arbetsdags

Trodde jag skulle färdigställa ett inlägg som ligger där som utkast, men hjärnan var för trög.
Steg upp vid åtta för att skriva klart min predikan, vilket gick fortare än jag trott så det blev en timme över innan jag behöver vara på jobbet...

Vet inte om jag skrivit detta förut. Men vissa dagar det är oftast söndagar som detta inträffar, så undrar jag vad jag egentligen pysslar med. Ja i grunden alltså.

Hur kan jag och många med mig ha ett yrke där vi ska föra fram ett budskap om en Gud som vi inte vetenskapligt har några som helst bevis för finns. (även om vetenskapsmännen närmar sig en "gudstanke" de med)
Inte nog med det det är relativt många människor som söndag efter söndag går och alltid har gått i kyrkan. Har de inget vettigare att göra med sin tid?

Jag vet att mitt jobb handlar om så mycket annat och att det faktiskt är en liten del av mitt jobb. Det att stå och predika, samtidigt som det självklart är så att allt jag gör i mitt jobb skall utmynna från budskapet den kristna kyrkan har.

Det handlar om medmänsklighet, respekt, kärlek och det hoppas jag ju att de flesta icketroende också handlar utifrån. så där känns det aldrig särskilt konstigt eller annorlunda mitt jobb.

Visst det finns säkert försäljare som inte helhjärtat tror på sin produkt, men de kan i alla fall se sin produkt.

Jag vet, jag kan en hel drös med motargument mot mitt eget struntsnack. men känslan smyger sig ändå på ibland. känslan av att jag och de som sitter i kyrkbänken är lite knäppa som ägnar tid åt något vi egentligen inte kan säga finns.

(fast samtidigt tror jag ju det...)

idag skall jag bara jobba nu någon timme på förmiddagen sedan är jag ledig. Har egentligen ledig helg men lovade att hoppa in då det var ont om folk. Fick ju ledigt förra helgen då jag skulle jobbat.

Ska handla lite när jag slutat, städa av köket och laga mat. Så mycket mer vet jag inte om jag vill göra faktiskt.

Imorgon hoppas jag få umgås med H, vi har en tanke om att baka och fylla deras frys lite innan bebisen kommer. Bakar väl kanske så min frys också fylls lite...
Kommit på en sak, Hs kök är på många sett mer lämpligt än vårt och det är nog sagt att jag skall komma dit eftersom vi i första hand bakar för att hon skall ha lite hemma. (Jo hon kan baka själv, men bullbaket ville hon ha lite hjälp med)
Det finns stora bänkytor, mycket plats att kavla på osv
Men ugnen, ja det är inget större fel på den, bara det att de har EN plåt. Baka bullar och ha en plåt...
Ska se om jag kan få måtten och eventuellt sno en plåt från jobbet.
Fast enligt mig är dessa moderna mindre ugnar inte gjorda för bullbak. Jag vet att det bakas bullar för fullt i dessa ugnar...

Nej, men hörrni, nu skall ni slippa mitt dravel. Dags att snygga till sig lite och ta sig till jobbet.

kram

3 kommentarer:

  1. Det är inget dravel alls Ulrika, utan sådant som man nog lite till mans brottas med. Det där med om man egentligen är rätt person på rätt plats. Eller om man egentligen snart blir upptäckt för att man låtsats hela tiden..

    Hoppas bullbaket blev av. Jag bakar sällan. Men tycker om känslan och dofterna efteråt.. *ler*

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Skönt att höra att även en präst har såna funderingar.
    jag tror på "nåt" som så många andra gör men med åren har jag fått en slags trygghet i att vi har vår kyrka. Man behöver inte springa i kyrkan vareviga söndag för att känna den trygghet som kyrkan kan ge o inte bara i kristider.
    ha en bra dag, kram.

    SvaraRadera
  3. Hoppas baket går bra! Härligt med välfylld frys och juste av dig att ställa upp! Du räknar kanske med att få smaka. Eller "syta" bebisen ofta som tack för hjälpen...?!

    Kram

    SvaraRadera