Börjar med att länka till kloka Asta som lagt ut ytterligare ett viktigt inlägg Rosa, gör detta och hoppas det kan hjälpa. Dela information är ofta det som hjälper!
Idag handlar det i våra kyrkor runt om i Sverige om "de vise männen"/stjärntydarna, de som brukar vara tre i våra tankar.
Att vara vis skulle kunna vara att söka sanningen. Att inte ge upp för minsta hinder. Att följa den nyfikenhet, längtan och kunskap man har, för att se vart det leder.
Hur lätt är det inte att låta bli, att sitta på kunskap, längtan och nyfikenhet men ändå låta bli?
Jag tycker att det är alldeles för lätt att låta bli. Samtidigt är det nog också så att vi kanske måste välja, välja vår sanning, välja vilken längtan och vilken kunskap... Ja vad som skall ta oss ut att söka sanning och leva som visa människor.
För ingen tjänar på att följa minsta lilla nyck av nyfikenhet och längtan
Vad tänker jag nu, jo för att ta två lätta så menar jag att:
Jag VET att motion är bra för mig på många olika plan. Men det är så lätt för mig att välja bort.
Jag har en liten längtan och nyfikenhet kring hur det skulle vara att starta ett pensionat. Men jag säger inte upp mig, tar miljonlån osv bara för det. (inte än i alla fall, inte innan jag har kunskapen och möjligheten)
Kanske blev inte detta så tydligt men...
Följer vi sanningen, använder vi vår kunskap, lever vi som visa? Eller låter vi vår kunskap finnas där till ingen nytta?
Bra fundering, låter som ett intressant ämne för söndagen. Jag läser mycket om samma sak just nu, om kunskap och vetande som den enda maktfaktorn. Men det beror aldrig på den kunskap man har, utan som du är inne på, hur den används och om den behövs.
SvaraRadera