söndag 4 januari 2015

Bara människor - Anne Liljeroth


Journalisten Saga Widerbeck bestämmer sig för att flytta tillbaka till sin barndomsstad i ett försök att hitta sina rötter, och snart låser hon upp dörren till en lägenhet på Smedjegatan 6. Med sig har hon en plan för att göra upp med de personer som en gång sårade henne.

Plötsligt står hon öga mot öga med sina nya grannar, Patrick Swedmark, Per Norder, fröken Andersson och Wille Weber, alla med sina egna historier och motiv. Saga vill få dem att minnas vad de gjorde, och också se henne som den hon är idag.

Men saker och ting blir inte riktigt som hon tänkt sig.

Bara människor är en roman som handlar om livets motsatser, om förutfattade meningar och om behovet av upprättelse. Den handlar om konsten att glömma, gå vidare och förlåta. Men framför allt är Bara människor en historia som inte lämnar sin läsare oberörd. Hur ska det egentligen gå för dem som bor på Smedjegatan 6?


Så står det om denna bok på Hoi förlag, samma förlag som skickade Anne Liljeroths båda böcker till oss i Bloggdalas bokcirkel. Kändes väldigt lyxigt och roligt att få hem två böcker gratis.

Jag har lite svårt för böcker där historien är uppdelad så det handlar i princip om en människa i taget i ett kapitel i taget. Jag blir ofta mer intresserad av en karaktär än en annan och då har jag svårt att ge uppmärksamhet till alla kapitel. Detta gör säkert att jag kan missa ett och annat.

Men jag gillar tanken att allt kretsar kring ett hus och dess invånare, jag gillar blandningen av boende i huset. Jag gillar att Saga är journalist. Att det är en lite mindre stad det utspelar sig i.

Men va fasen trots att boken är detaljrik så är den lite "känslolös" eller välpolerad/stel, Liljeroth lyckas inte få mig särskilt engagerad, jag blir lite förväntansfull och nyfiken men när jag läst hela boken blir jag mest besviken. Liljeroth lyckas inte få något djup, det känns lite som om hon har en kanonidé men skulle behöva skriva boken en gång till.

Trots allt gillar jag ändå boken den får 2 1/2 av 5p.





Kram

3 kommentarer:

  1. *ler* Ja du - vi kan nog vara rätt så överens om denna bok. Jag är lite osäker på varför den haussats upp så mycket, men antar att det är för att vi människor helt enkelt gillar så olika. Och halleluja för det!

    Jag hoppas att du haft fina och bra helger Ulrika! Kramar

    SvaraRadera
  2. Det verkar som om de flesta av oss var ganska så överens. Idén bra men inte lika väl genomförd.
    Hur går det med hus å flytt å grejer? Kram

    SvaraRadera
  3. Lite så tyckte jag oxå, att den inte riktigt griper tag i mig. Jag gillar att jag får träffa flera karaktärer och jag gillar att hoppa mellan dem, men jag har svårt att förstå huvudkaraktären och vad det är hon vill uppnå. Ingen höjdar bok, men jag är ändå nyfiken på uppföljaren!

    SvaraRadera