måndag 18 februari 2013

Öster om Heden

Jag hade en plan, det var ju helt perfekt att denna bok skulle vara utläst efter min kurs... Jag skulle ju ha hela kvällarna att bara läsa...
Att min kurs inte börjar förrän imorgon och att boken skulle varit utläst igår. Spräckte min plan kan man väl säga!
Skall skriva upp nästa datum i min kalender så jag inte missar det datumet också. Denna gången hade jag ju all planer på att läsa ut boken i tid. För även om jag har dyslexi är jag van läsare och håller med Asta om att vi bör hålla tiden. Det var ju så skoj när det på samma dag fanns många recensioner.
Nog om detta här kommer den nu.



Jag läser sällan böcker av svenska författare måste jag erkänna. Har aldrig gjort det faktiskt. En och annan bok har jag ändå läst, men det är aldrig så att jag väljer en bok av en svensk författare helt självmant.

Viveca Lärns "ÖSTER OM HEDEN" har varit den senaste månadens bok.

Till en början tänkte jag att jag inte skulle ta mig igenom den, långsammare och tråkigare bok var det längesedan jag varit med om.
Men det blev bättre, skulle säga att det är en trivsam bok.

Den handlar om människor som bor just öster om heden i Göteborg och som efter en pengavinst åker till Afrika. De är en brokig skara som i början av boken bara har gemensamt att de bor inom samma postkod och att de alla vunnit pengar. En viss längtan efter att se elefanter finns också hos flera av karaktärerna. Omgivningarna beskrivs väl, även om de inte säger mig så mycket då jag inte har så stor kännedom om Göteborg.
Jag tycker tyvärr annars att boken saknar en dimension. Allt beskrivs rakt upp och ned, inga krusiduller, vilket för mig gör att det känns lite platt.

Detta står inte men jag menar som såhär att det skulle kunnat stå; Margareta älskade elefanter för dess kloka ögon och nyfikna sett.
Men står; Margareta älskar elefanter.
Ingen målande beskrivning bara rakt upp och ned.

Nåja nu skall jag sluta upp.

För hon lyckas ändå bygga upp en viss nyfikenhet kring hur de skall gå för dessa människor. Skall Samantha verkligen lyckas få med sig någon på resan och kan hon verkligen anordna den?

Den person jag fastnar lite extra för är Martin. Inte så att jag gillar honom egentligen. Han är rent av otrevlig och dryg. Men innan denna brokiga skara människor hamnar i Afrika får man läsa hur han har det i sin vardag och hur han firar sin födelsedag och gör detta ensam. Väljer att leva livet ensam och har hittat trivsel i det. Och länge trodde jag nog att jag skulle komma att leva mitt liv ensam. Att jag skulle hitta ett sett att leva på som jag skulle trivas med.
Jag kan fortfarande fundera på hur det skulle blivit om jag inte träffat min man. Att han dessutom vill vara författare...

Resan till Afrika blir av. Alla åtta kommer iväg, men det blir resan blir inte riktigt som någon av dem trott, önskat hoppats, anat...

Boken får en 2a i poäng av mig.

4 kommentarer:

  1. Tja, vi tyckte ganska likt då. Fast jag kanske gillade den lite mer. Som enkel förströelse. Kram på dej.

    SvaraRadera
  2. Tror jag hade tyckt ungefär det samma som du, jag gillar inte riktigt Lärns berättarstil - tycker ofta det blir lite barnsligt, naivt, fånigt och som du skriver "platt" på något vis, trots att det i en del fall kan glimta till av något som liknar en mening med orden ... Fast just denna boken har jag inte läst och kommer inte att göra heller ;) ...
    Nästa bok ni ska läsa har jag däremot läst .../Mormor

    SvaraRadera
  3. Jättekul att läsa - och min recension kommer i morgon. Jag kan ju avslöja så mycket att jag känner igen mig i din beskrivning..

    Kramar till dig!

    SvaraRadera
  4. Tack för trevlig läsning!
    Vi verkar alla ha det där som en gemensam tanke. Att språket är lite för lätt och platt. Att det inte finns några målande beskrivningar, inget utrymme för att tolka själv. Det är som det är. För en vand läsare uppfattas det som lite fattigt. För en ovand läsare är det säkert att föredra. Jag skrattade lite när du skrev exemplet med Margareta. "Margareta älskade elefanter". Punkt. :)
    Roligt att du fastnade mest för Martin. Jag för Maragareta. Det är det som är spännande när man får föja olika karaktärer tycker jag... att man kan hitta sin "favorit".
    Kram!

    SvaraRadera