Sidor

måndag 26 oktober 2015

Nya tider

Började träna  i mitten av augusti, sedan andra veckan i september två-fyra gånger i veckan. Oftast tre.
En hel del styrka och en del lågintensiv träning.

Det gör skillnad. Större skillnad än jag kanske förstått.

Endera får jag nu träna fyra gånger eller hårdare de gånger jag tränar.

Vi träffades med vår PT ikväll och pratade lite bålstabilitet och gjorde lite övningar.

Dels frågade hon åter igen om jag kanske har lite över rörliga leder. Och tja det kanske jag ska kolla upp för ett och annat skulle ja förklaras då...

Men vi gjorde plankan och jag gör den alltid på knä, men L tyckte prova från tå.
Jag har provat från tå men det har absolut inte gått.
Nu stod jag plötsligt i plankan på tå!
Hemma var jag tvungen att testa en armhävning från tårna, kunde inte göra många och djupa. Men jag KUNDE.

Fy fasen vad det här är roligt. Roligt att kroppen vill.

Något som jag också insåg att kroppen behöver lite mer för att den ska få jobba.

Easyline träningen känner kroppen igen och visst man kan ge lite till där.
Styrketräningen känner kroppen någorlunda igen och där får jag nog öka lite.
Så HIIT träning de veckor jag kan får det bli!

Kanske skall testa yoga en gång också, nu kanske kroppen orkar...

Kommer inte ihåg om jag skrev det men jag har klivit ned från vikt-platån, äntligen.
Så skönt.

Har någonstans fått lite energi igen.

Kram

torsdag 22 oktober 2015

HIIT

Jag förstod att jag skulle klara det när ett varv gått.
När halva andra varvet gått och vår tränare skriker: nu joggar vi!
Blev jag mindre glad och klarade de sex sista stationerna på ren viljestyrka.

Med foten tejpad fixade jag att jogga alla varv utan att det kändes i foten som börjat ömma lätt. Så skönt, nu vågar jag börja jogga igen.

Nu drygt 30 minuter efter passet är jag som mest slut!

Där och då misstänker jag att endorfiner, adrenalin med mera är i farten. Nu i soffan undrar jag hur detta ska gå, jag ska jobba imorgon.

Förstår varför man behöver ladda med lite protein efter hård träning!

Ett ägg och en liten portion chiachokladpudding med halvfrysta blåbär fick det bli.

Chapuddingen med blåbär var bland det godaste jag ätit på läänge!

Jag är stolt och nöjd.

Kram på er!

måndag 19 oktober 2015

Kroppen smart men tanken trög

Ska erkänna att mycket tid går till träning och mat just nu.
Det är inga problem att ta tiden som behövs förutom om jag måste jobba. Min man stöttar mig i detta.
Min kropp och mage mår bra av att inte äta socker, pasta, ris, potatis och vetemjöl mm

Har smakat sådant som jag tidigare tyckt varit gott och inte alls tyckte det varit något att ha. Det har näst intill varit en fadd smak.
Det är ju bra, kroppen vill ha rena smaker, goda råvaror, inget processat helfabrikat med konstiga fetter och sprängfyllda av socker.

Jag har dessutom nått helt ok resultat minus fem kilo på lika många veckor, sedan har jag stått lite still, minskat sju cm runt låret och ungefär sju - åtta cm över magen och några cm i midjan.

Man kan tycka jag borde vara nöjd, att motivationen håller i sig när jag märker av rena hälsovinster, minskad vikt och att kläderna blir större.

Jag är dessutom nästan tio år äldre än när jag gick ned tio kilo sist och när jag denna gång startade resan vägde jag tio kilo mer än då.

Så nu är det dags att göra exakt så som jag gjorde de första veckorna. Har inte slarvat helt inte alls, men min tallriksmodell har inte varit exakt vad den borde och jag har druckit för lite vatten.
Så tillbaka i fållan och fram med optimismen!

Jag kommer att ha nått mitt delmål till jul!

Jag förtjänar ett enklare/lättare liv.

Jag är bara ovan vid vissa saker när det gäller träning, mathållning och hur jag behöver tänka.

Inget är svårt bara ovant.

Kram


onsdag 7 oktober 2015

Höstpunka

ja det känns som om det är lite höstdeppigt här minst sagt. Har inhandlat D vitamin och hoppas det kan hjälpa, har ett annat naturpreparat som jag glömt namnet på nu, typ en kontakt av vitaminer och mineraler att at till om D-vitamin inte hjälper.

Träning brukar hjälpa men kanske räcker inte tre dagar i veckan...

Men det är som om något gjort pyschpunka på energidepån.

Jag saknar egentligen inte kolhydraterna, förutom potatis, sockret nej det saknar jag egentligen inte alls, men kan få chokladsug. Maten känns lite enformig och jag har svårt för enformigt. Tycker inte heller att jag riktigt kommer igång med träningen fast jag tränar.

Tror jag behöver boka in lite roligheter innan jul om det är möjligt, något att se fram emot.

Känns lite svårt då jag har ledig helg när S jobbar och tvärtom. Ja det är nog mycket det som orsakat punkan i tillvaron. Än mindre tid att vara sociala eller fixa saker hemma tillsammans.

Vardagen är lite för grå just nu helt enkelt.

Ja ni detta var inte muntert...

Imorgon skall jag äta lunch ute på restaurang!! De har kyckling med rotsaker till och deras salladsbord är bra. Har längtat efter detta. Har behov av att allt är som det brukar. Jag brukar sällan ha matlåda och ofta gå ut på lunch, nu är det tvärtom.
Men jag härdar ut, det är ju egentligen helt ok med matlåda!
Något att vara tacksam över, att jag ens kan välja att äta matlåda eller på restuarang.

Men just precis nu vill jag, hm, inte tillbaka till alla kolhydrater och sockret men ändå att allt vore som förr...

Nu ska ni slippa läsa mer för nu behöver jag sova.
Kram


måndag 5 oktober 2015

Födelsedagskalas



Ikväll var vi hos en av världens finaste och godaste treåringar. Jag är helt partisk.

Ja han fyller tre idag alltså, han hade haft en toppendag med alla sina kompisar på kalas med fiskedamm och allt.
Hans mamma och mormor hade busat med grabbarna som aldrig fiskat fiskedamm förut och första varvet låtit dem fiska upp strumpor innan de riktiga påsarna.
På hans tårta var det en brandbil, han hade fått en tröja av mormor med brandbilar på och han äger minst åtta brandbilar. Han älskar brandbilar. Fick inte en enda av oss, utan en mjukis herr nilsson, Kling och klang, samt prusiluskan, ja pippikaraktärerna är också väldigt populära.

Sedan vann jag högsta vinsten vilket jag inte riktigt kunde avslöja. Födelsedagsbarnet fikar snabbt och vill sedan leka. "Favoriten" och grannen på sju år var där, men sötaste A frågar mig först om inte jag vill leka. Vi heter lite lika sjuåringen och jag så jag trodde nog han ropade på honom. Ja han ville självklart leka med oss båda! Men det var viktigt att jag var med. Lyckades vara vuxen och låta de båda pojkarna leka utan mig men jag var med och släckte bränder jag också ett tag.
Tänk om de visste hur det värmer ens hjärta när de vill ha med oss tråkiga vuxna.
Fick också lova att jag skulle komma tillbaka snart och leka, för enligt A kunde jag stanna fast klockan närmade sig åtta på kvällen för att leka.

Hoppas snart kunna sitta ned med hans mor och bara prata lite, men kanske kan vi träffas över en lunch i nästa vecka.

Nu ska jag slötitta lite på tv innan sängdags.

Kram




fredag 2 oktober 2015

Hotell muskulus

Där satt den! Ja rubriken alltså som kanske skapar något intresse...

Om jag var ren optimist skulle jag säga att läget är bra, att allt går enligt planen.
Dock är det lite svårt att få känslodelen att haka på att detta ju är en livsstilsförändring över tid och inte en snabb bantning.

Visst är målet och tanken att vi skall få hjälp att minska rejält rent viktmässigt för att ha sjyssta förutsättningar att fortsätta våra liv i större balans med mer ork och energi.
Vi ska få hjälp att hålla igång med minst två träningspass i veckan så att vi sedan vill träna två gånger i veckan åtminstone.


Jag har förlorat en hel del vikt och en hel del cm runt lår och mage. Just nu står det dock lite still, ja nu i några dagar alltså. Vilket är nyttigt för kroppen men återigen vill känslorna inte riktigt haka på hjärnans förståelse av det hela. Det är bra att min kropp gradvis vänjer sig vid att väga mindre och mindre. Men jag vill ha bort vikt NU.

Min coach bad mig skriva matdagbok några dagar denna vecka och allt såg bra ut hon hade inga som helst invändningar.

Jag tränar så mycket jag hinner just nu och det har varit ca tre gånger i veckan, ett cirkelpass, ett styrka och ett kondition.

Så allting går alltså egentligen bra.
Jag äter mina mellanmål och min mat som jag ska till 98 % skulle jag säga. Även om det vissa dagar är skitsvåra och jag har låst fast lite. Så kämpar jag på så gott jag bara kan.
Det måste ju fungera och det ska hålla i sig, inte det att jag ska äta "minuskost" hela livet, men att jag har en så mycket större balans i min kost och träning att jag kan äta en efterätt ibland och så vidare. Då kan detta inte vara en tid av "misär" så bara är det.

Till hotell muskulus då... Det handlar inte om att jag vill bli en muskelknutte utan om ord från coachen.
För hon pratade om i korta ordalag, att äter vi regelbundet och en varierad kost då fylls hotell muskulus, vår kropp får vad den behöver och tar hand om det, allt är frid och fröjd. Men om jag då ätit som jag skall under en dag och hotell muskulus är fullbelagt och ändå på kvällen vill äta fem geleråttor, det är då inkastaren till hotell fettus kommer fram med sin charm och säger: JAG har plats!
Men då kan kroppen inte ta hand om det på ett bra sett och detta lagras i kroppen.

Måste få skriva av mig om en annan sak.
Min mans schema!
Det förändras till det sämre från och med måndag. Vi får se hur det blir men ses mycket kommer vi INTE att göra. Ja än mindre än nu alltså.
SUCK!!

Häromdagen lyckadess jag också glömma min husnyckel med larmtag, lånade nyckel och hade kunnat använda larmtagen som hängde innanför dörren men tänker jag testar koden för funkar inte den hinner jag använda tagen...
Jag tror att jag larmat av och det hade jag fast troligen med koden för att meddela larmcentralen att allt inte står rätt till...
Hade haft en dag som speglades av att hjärnan var kvarglömd i sängen... Så när jag får frågor om "ok kod" står det still. Tillslut frågar jag larmcentralen om jag kan få ringa upp inom någon minut?! Förstår ju att de bara gjorde sitt jobb men det bara stressade mig ytterligare. lägger på och innnan jag hoppas att de hinner ringa till min man ringer jag honom och får "koden".
Undrar lite över detta förresten, hur skulle det vara ok om han inte befinner sig i vårt hem att säga att allt är ok där?!

Ja ja, allt löste sig.

Jag jobbar helg vilket känns sådär.

Och jag borde verkligen sätta fart NU.

Kram