Sidor

fredag 6 juli 2018

Oordning

Ja i oordning hamnade bilderna och lite i oordning är livet.
Vi har relativt nyligen haft snickare hör som fixat stora delar av vår farstukvist med tillhörande balkong. Det var nödvändigt och så bra att nu kunna använda balkongen!

Midsommar har det varit och vi åt gott.

Här stickar jag på en vante som heter Wisby och som Pia Kammeborn gjort mönstret till den blir så fin.

Har äntligen kommit igång med träningen igen. Mycket nog tackvare att min man fått order om att börja röra på sig, även om jag just här varit ute själv.
Tyvärr med hormonstörning och sjukskrivning rasade vikten iväg. Är svårt bara med hormonstörningen att försöka så att vikten inte skenar iväg.
Men att sitta i soffan och eller sova stora delar av dygnet som jag gjorde i höstas var inte bra.
Men nu är de kilona borta och några till. Känns bra.

Här sitter jag vid sjön och stickar på sjalen Tillsammans också av Pia K. Så fantastiskt skönt att kunna båda och sola ibland.


Den 17e juni dog min bror, det var chockartat och oväntat, han dog på sin arbetsplats.
Denna ros är fotad i mammas och pappas trädgård och jag är säker på att du kära bror hade fotat den när du skulle varit med och firat pappa som fyllde 80år 29e juni. Men du var inte där. Det var jag och min syster med våra familjer, två av tre.
Så märkligt att tre blivit två.vi hade ingen nära relation, men du var min bror.
Saknar dig!


Inköpt badlakan och duschmattor i 100%lin från Växbo när vi var upp, köpt av andra sorteringen.



Så fyllde jag år och ett av de lokala bagerierna fick leverera födelsedagsfika.



På kvällen blev det middag med min man, så gott och mycket trevligast få bli bortskämd




Bubbel får avsluta min lilla uppdatering.
LCHF

Ta hand om varandra och umgås med de människor du tycker om så mycket du kan och gör det du trivs med.
Livet är alldeles för kort för annat.
Kram

torsdag 10 maj 2018

Värk denna värk

Det började i tonåren mina knän värkte så jag knappt stod ut, det strålade upp mot höften och ned mot foten.
Senare kunde jag ibland få värk i varenda liten led om jag ansträngt kroppen mycket en dag, det är så jag minns det, en dov skarp smärta i ALLA leder.

Numera kommer den ibland, oftast i handlederna och armbågarna, särskilt om jag stickat eller virkat mycket.
Ibland som nu de senaste två veckorna ungefär, får jag framåt eftermiddagen så vansinnigt ont i alla leder att jag vill byta ut dem.
Nu börjar det gå över tack och lov, varit nästan värkfri idag, nästan...

Vet att jag nu måste kolla detta!

Blir så trött av värken och ja det är ju inte särskilt skönt....


Hade tänkt lägga in nytagna foton men det bara strulade.
För idag har varit en bra dag.

Slö förmiddag, sedan spolade vi av bilarna och putsade rutorna, spolade ur soptunnan, drack kaffe, åt tidig middag.
Sedan satte jag mig i solen kanske en timme, mannen bjöd på kaffe, det var så skönt att få lite sol.
Jag grävde upp alla jordgubbsplantor ur pallkragen och satte om dem, rensade ut ogräs och många plantor då de ju förökar sig massor. Några av de utrensade satte jag på annan plats.

Nästan helt värkfri så skönt och jag är ledig två dagar till!

torsdag 26 april 2018

Psykisk ohälsa

Just nu tänker jag lite extra på detta att inte må bra psykiskt.
Tim Bergling som i dokumentären talar om hur psykiskt påfrestande livet kan vara och nu inte lever längre. H s familj uttrycker det så som: han orkade inte längre. han behövde få frid

En kvinna på instagram som jag skrev till senast förrgår kväll och försökte sträcka ut en hand till via internet valde att avsluta sitt liv. Hon orkade inte ens en minut i taget, livet var för övermäktigt. Då var hon ändå under uppsikt inlagd på PIVA.

Har också i mitt arbete mött människor som kanske vågar sig till mig som präst, men när jag då ibland hänvisar till att det nog vore bra med psykolog kontakt eller frågar om de varit hos psykolog eller liknande.
Ja, då blir de ofta förskräckta, eller lite avvisande.
Jag är någon med tystnadsplikt och det räcker verkar de ibland tänka.

Att vi går till läkare som hjälper oss med det fysiska (om vi har tur) det kan vi prata om vitt och brett, ofta utanför det mer enskilda samtalet med en vän eller familjemedlem. Som på bussen i telefon med någon men så att halva bussen också hör.

Men att vi skulle ta hand om det som faktiskt tänker jag är vi, själva jaget, ”själen”, nä det är det tabu att tala om.

Jag hade aldrig klarat det här halvåret utan min samtalsterapeut, utan terapeuten på sjukhuset, tidigare  utan min själavårdare (som jag tyvärr inte träffar just nu).
Ångrar så att jag inte sökte psykologkontakt tidigare.
Jag levde inte som jag lär.

I höst kommer nog min nuvarande samtalskontakt inte vara ”min” längre.

Då tänker jag att jag måste fundera på att hitta någon att någon gång per år gå för att prata med. Liksom i förebyggande syfte.

Vi går ju på hälsokontroll av det fysiska och jag tror många av oss skulle behöva en hälsokontroll av det psykiska.
Kanske behövs det bara vid behov, fast å andra sidan tänker jag att är det en god vana att gå en gång per år eller fler, ja då skulle det kanske inte kännas så stort och kanske läskigt.

Självklart menar inte jag att alla mår dåligt psykiskt, det vore ju fruktansvärt. Däremot vet jag att många gör. En hälsoundersökning som du kanske får göra vartannat år via arbetet sker ju inte för att alla bär på någon sjukdom. Utan mer i förebyggande syfte.
Jag tror att vårt psyke skulle må bra av att få en hälsoundersökning. Kanske blir samtalet inget annat än ett gott samtal, vilket inte bör underskattas. Eller så leder det till att man får hjälp.

Snabba tankar inte välformulerat.

Men det borde inte finnas någon skam i att prata om psykiskt mående.

Min utmattningsdepression (ums-utmattningssyndrom) börjar läka ut, men jag kommer troligen under lång tid, ja kanske hela livet leva med att inte riktigt orka att inte riktigt klara av vissa situationer.




tisdag 17 april 2018

Ljuset



Ljuset det efterlängtade.
Men vet ni det tar ett tag innan jag tycker att de långa ljusa dagarna är härliga, när solen går ned sent.
Jag behöver liksom lite tid att tycka det är okej.
För tänk så tillåtande vinterns mörker är, det är så mycket vi inte riktigt kan göra för att det är mörkt.

Ja, jo idag har vi elektricitet och starka lampor som gör att vi kan vara igång även vintertid.

Men decembers mörker skriker liksom inte på samma sätt: se så ljust och soligt och fint det börjar bli ute. Varför är du inte ute och....?!

Men snart alldeles snart tycker även jag att de ljusa kvällarna är det mest fantastiska som finns faltiskt.

När november kommer kommer jag att beklaga mig över allt mörker som omsluter oss igen.

söndag 8 april 2018

Spa på Hooks herrgård

I julklapp fick jag presentkort på dagspa.
Hann inte åka innan jag började arbeta 25% men så närmade sig påsken och jag insåg att jag har en hel del sparade semesterdagar. Så jag tog semester veckan innan påsk och bokade på tisdagen in mig på spa.

Här hade snön börjat smälta och vi kunde ändå förarna att våren kanske skulle komma igång.
Under min elva mil resa den förmiddagen reste jag från det till tio cm nysnö.
Det snöade sedan under dagen också.
Vilket inte gjorde något för det var fantastiskt att ligga i den varma utspolande och känna snöflingor landa på näsan.

Jag njöt denna dag kan jag lova och kommer åka tillbaka flera gånger. Då ska jag nog boka någon behandling också.

Avslutade den utflykten hos svärmor med samtal och fika.


Började med en bra frukost.









Aftur knitalong 2

Jag behöver fortfarande sålla hårt bland saker jag gör, tyvärr sållar jag inte optimalt än. Det är också tufft att så enkla saker som umgänge med människor jag känner väl tar energi.

Men nu vill jag visa hur min första tröja blev.
Jag har kunnat sticka sedan jag var barn men det har väl inte riktigt lossnat, så för tre fyra år sedan behövde jag göra något kreativt och estetiskt. Så jag började virka, så roligt det var och vad fort det gick att få något färdigt.
Provade att sticka lite också men tja några vantar och sockar blev det ju, men jag ville egentligen göra fina mönstrade sockar och vantar.

Så provade jag plötsligt att flerfärgssticka en mössa den blev helt ok. Mönstret hämtade jag från Järbo och plötsligt såg jag i deras blogg att det skulle bli en knitalong.
Jag beställde garn, stickor och tränade flerfärgsstickning.

Upptäckte att i detta isländska ullgarn gick det fort och lätt att sticka. Efter en vecka var båda ärmarna klara och stora delar av tröjan. Andra delen av knitalongen skulle inte börja förrän fem dagar senare. Så jag stickade på ett par sockar däremellan. Kommer ett annat inlägg om det.

Under påskhelgen blev den klar. Lite ändrad i mönstret för jag ville ha mer lila, gick miste lite om mönstret då men... Ja och så vad det fel på diagrammet jag följde men de felen blir ju jämt fördelade så vet man inte hur den ska se ut tja då ser man det inte.

Lärt mig massor på att sticka denna tröja, läsa diagram, flerfärgsstickning, elastisk avmaskning mm



torsdag 15 mars 2018

Aftur knitalong

Knitalong betyder att vi är många som samtidigt stickar efter samma mönster och kan hjälpa, peppa och inspirera varandra. Det är som en syjunta eller ett stickcafé i cyberrymden och det är väldigt trevligt.

Beskrivningen är hämtad från Kammebornias blogg, för det är Pia Kammeborn tillsammans med Järbo garn som håller i denna knitalong.
Detta är en islandströja i Letlopi garn, isländskt ylle, som jag nu skall försöka mig på.
Jag har faktiskt kommit en bra bit, ja för att vara jag, men det klart jag har ju övat en del de senaste åren och är nog kanske bättre på att sticka än vad jag tror, kankse. Jag virkar ju mest för jag tycker det går fort och är lätt.
Kankse är det så att jag nu under sjukskrivningen börjat inse att allt inte måste hända så fort, det kan vara så att jag kanske eventuellt börjat hitta en lite mer human rytm.

Hur som helst detta är otroligt roligt och här nedan kan ni se vad jag valt för färger och hur långt jag kommit. Tjuvstartade och började igår, gör inte mudden så som det står i mönstret.
Mönstret finns gratis på Järbos hemsida.



torsdag 8 mars 2018

Snö snö och åter....

ja nu har vi i och för sig haft varmt några dagar, eller plusgrader i alla fall. Förra veckan fick vi ca 15cm snö ka det känns som alla sju dagar, vilket inte stämmer men fyra av sju i alla fall. Idag har det också snöat.

Började arbeta på 25% och min energi att skriva här försvann, liksom ork till en hel massa annat...
Klarar att arbeta och laga mat och i alla fall liksom städa någorlunda.
Men vilar, vilar, slumrar, vilar däremellan och ja så sover jag minst åtta timmar ofta nio-elva timmar per natt. Otroligt att man kan sova så mycket och ändå vara trött i princip jämt.

Nu har jag fått läkarintyg ända till augusti förutsatt att planen går att följa vill säga. Känner mig lite tveksam till det men. Åh andra sidan skönt att ha det så att sjukpenningen kan rulla på.

Något roligt, jag skall vara med i en knitalong, där vi skall sticka en isländsk ylletröja, ni ska få se när det närmar sig. Det är som ha stickcafe fast online  och alla stickar i princip samma sak.
Fast den går att sticka som kofta eller tröja och självklart i olika färger.

Snart helg igen tack och lov.

måndag 19 februari 2018

Rycka upp mig

Gillar egentligen inte orden "ryck upp dig".

Men tänk om det vore möjligt.

Jag har liksom alltid kunnat resa på mig skaka av mig vad det nu varit och liksom sätta fart igen.

Men nu kan jag inte, det går liksom inte, det tar stopp.

Dethär är så svårt, inte svårt som smärtsamt utan mer svårt som i obegripligt, ogreppbart, oförståeligt.

Jag fattat att hjärnans energi kan ta slut, att hjärnan kan ta stryk av för mycket stress under för lång tid. Precis som muskler kan ta stryk, ja magen, hela kroppen kan ju ta stryk om den behandlas mindre bra.
Tyvärr hänger ju depression/nedstämdhet oftast ihop med utmattning.

Så.

Det blir också lite ond cirkel för nedstämdheten påverkas helt klart av att jag känner att jag tar ett kliv fram och två bakåt, men att energinivån inte höjs så nämnvärt än och nedstämdheten ger ibland föda till stressenoch roskänslorna, som ger föda till nedstämdheten... ja.

Nåja, det kommer att vända och tiden har jag ju så.

Behövde nog bara skriva av mig lite

tisdag 13 februari 2018

25% som 110%

Oj.
Det var nog jag som föreslog att jag skulle börja arbeta i februari, ja det blev väl tre dagar i januari också.
Så två och en halv timme per dag, då med rast.

Första veckan var fruktansvärd rent ut sagt. Den första dagen skalade jag, tappade varannat ord och ja nä fy.
Stapplade mig mot fredagen men det var väldigt nära att jag kontaktade min läkare och sa att det inte går.

Jag som började känna att jag hade lite energi.
Den känslan är borta tyvärr.

Andra veckan gick bättre men jag hinner inte återhämta mig över helgen.

Så den här veckan är svår.

Jag tänker också förstör jag mitt tillfrisknande nu?!
Om jag hade varit hemma februari också och börjat i mars, hade det gjort starten svårare eller hade det varit bättre...

Tror det svåraste är att jag veckorna innan kände att fas en nu vänder det sakta men säkert.
Och så känns det som om jag backat inte hela vägen tillbaka men...

Tänk att två och en halv timme kan kännas som elva, märklig känsla.

Ta hand om er och lyssna till era kroppar! Om ni inte känner igen varningssignaler men misstänker att huvudvärken du har inte är ok, eller vad det nu kan vara. Fråga någon, vi måste börja prata om psykiskt mående! Du har säkerligen någon på jobbet eller i din närhet som känner till stressignalerna.

söndag 21 januari 2018

Ny början och en god helg

Den nya början är väl inte så ny men ändå ny. Mer om det strax.

Tror jag börjar i helgen istället. Hemmet nystädat sådär som jag vill ha det med våttorkat golv. Ja, egentligen Bill jag alltid våttorka om jag städar men.... Ja ja, det är ett helt annat inlägg.
Så städat, mat inhandlat, lite vin...
Igår tvättade jag lite, gick en promenad, tittade på skidor som åktes och handboll.
Drack ett gott vitt vin till maten, åt popcorn.
Trivdes.

Idag har jag inte gjort jättemycket, men jag har fått massage, riktig.
En bekant till mig sa plötsligt, du jag är utbildad massör, ja det var i höstas och sedan blev det inte av riktigt.
Men så i fredags skickade hon meddelande, jag har ställt upp massagebordet vill du komma på söndag?
Om jag ville, jo tack.
Så vid tvåtiden åkte jag dit. De bor sagolikt fint, precis utanför vår lilla stad men ändå liksom lite mer landsbygd. I ett stort fint hus. Längst upp på tredje våningen höll vi till. Hon hittade en hel del knutor och spänt var det. Men ack så skönt det var. Nu är jag något öm på vissa ställen men jag tycker det är så värt det.

I torsdags fick det bli detta till lunch på vårt stadshotell, för så mycket frukost hade vi inte hemma och jag skulle i äg på trepartssamtal och kände jag behövde ladda lite.
Vi, jag min chef, läkaren och sjuksystern kom fram till att den 29e ska jag börja arbeta på 25%. Hår det så går det men...
Jag ska inte egentligen arbeta som präst, utan vara expeditionen behjälplig är tanken. Så lite kopiering, utskick och annat, kanske kan jag jobba lite med vår hemsida...


Ja, just det när jag städade i fredags förmiddag och skulle dammsuga tänkte jag att det nog var dags att byta påse för sist jag använde den verkade det så.
Öppnade och får se detta. Suck. Nåja nu är den rengjord och ny påse i, stor skillnad kan jag säga


Fredagens lunch gick inte heller av för hackor, sallad och falafel. Till middag pt vi faktiskt Kålpudding, men den är ju inte så bildskön direkt.


Bi har haft så mycket fåglar som ätit hos oss både på framsidan och baksidan, igår såg jag hur några satte sig på uthustaket och sedan liksom försvann krypandes under snön





Igår kväll fick det bli popcorn och ytterligare ett glas vin. Ja har liksom haft en riktigt trevlig helg.


Tänkte att jag ville ha något med mig till min massör, aldrig varit där tidigare, vilket i sig enligt mig kräver något att ge.
Kom på att jag nog hade en bok eller två som jag köpt för att ge bort. Det hade jag, vet att hon älskar att läsa. Blev också ett virkat bokmärke, gick snabbt och lätt att göra kommer bli fler.

måndag 15 januari 2018

Oxveckorna

Ja nu skall det vara hårt att leva sägs det.
Men vet ni det blir ju ljusare och ljusare, apelsinerna smakar supergott och tja...

Hade sådant flyt idag.
Vid elva åkte jag och handlade, tog längre tid än jag trodde men...
Sedan städade jag av köket, bakade lchf bröd och från en kladdkakemix svängde jag ihop dagens efterrätt.

Då var klockan 13,20 och jag tog slut.
Där var orken slut. Min mans kommentar var att det kanske var lite mycket att göra på så kort tid.

Ahh.

Jag börjar känna mig som mig, tyvärr måste jag nog erkänna att det var typ två år sedan jag mådde bra. Ja alltså över längre tid, i allmänhet eller vad jag nu ska säga.

Jag försöker röra lite mer på mig nu och framförallt äter jag bättre. Äter allt, något färre kolhydrater, men "skriver in" allt i en app. Inte den mest använda 😊. Detta fungerar för mig. Jag varken äter för mycket eller för lite. Ja och hur mycket jag dricker, jag har alltid druckit för lite. Nej, jag jagar inte efter att dricka löjligt mycket vatten...
Hur som helst har jag minskat en komma åtta kilo.
Dagens frukost fick se ut såhär, insåg när jag la ut fotot på instagram att det ser ut som om jag har alldeles för mycket smör på den ena. Men det är Philadelphia 😊

Som ett steg i att äta lite färre kolhydrater så bakade jag dessa, blev riktigt bra och som de mättade. Kommer göras fler gånger.
Recept i länken bröd


Vilken tråkbild, det är grön ärtsoppa, som jag provade för första gången idag och ja kan väl ätas och göras igen. Men kommer nog krydda den annorlunda.

Kram

onsdag 10 januari 2018

Börja om

Det var inte meningen att jag i början av detta år skulle börja om, jag skulle snarare börja se slutet på något jag längtat efter så länge. Men livet ville annorlunda helt annorlunda.
Vid den här tiden förra året väntade jag fortfarande på ett besked det gör jag inte nu, så jag ligger nog en månad före i jämförelse.

Ja ni som förstår mina kryptiska meningar gör det och ni andra får vänta lite till, tills jag vill om jag vill skriva om det som blev och det som inte blev.

Idag har jag haft möte med min handläggare på försäkringskassan, som egentligen inte gav mig något men jag hoppas hon tja fick ut vad som behövdes.

Var en kort förvirrad tur på stan där jag glömde det jag egentligen skulle gjort vilket var att korrigera mina glasögon som sitter galet. Nåja, nu är jag trött ett möte på fyrtiofem minuter och en kvart på stan tja sedan är jag trött.

Igår hade vi äntligen en solig dag dessutom med lite lagom med kallgrader så jag var ute och gick.
Tänkte dela med mig av lite bilder från min promenad.

Ja och så får ni en på mitt mellanmål igår. Nu behöver jag rikta lite energi till att ta hand om min fysiska kropp som börjar bli tyngre än jag vill för att må bra.
Träna orkar jag inte riktigt med än, men promenader ska jag väl få till i alla fall och lite koll på maten igen.

Hoppas ni har det bra och känner tillförsikt inför det nya året




torsdag 4 januari 2018

cribrans aquas de nubibus

Om ni inte läst latin (har inte jag i alla fall) eller är väder/moln - intresserad kan jag tala om att rubriken är latin för regnmoln. (Hoppas jag)

Igår var det ju för mig en riktig minusdag.

Idag har jag hitintills ätit en bra frukost, just ätit en ordentlig lunch, handlat lite och inte minst tagit en promenad!

Igår var planen att jag idag skulle gå till affären för att handla. Så blev det inte för det regnade. Men när jag kom hem ställde jag faktiskt bara in varorna och gick ut.

Blev faktiskt 3,5 km i snigelfart, men det har ju ingen betydelse. Jag gjorde vad jag bestämde igår, jag tog en promenad.

Men allvarligt talat hörrni regnet som öser ned med jämna mellanrum sedan nyårsdagen. Om det tycker jag inte. Här är det verkligen som om någon lagt en blöt grå yllefilt över oss.

Men jag har enligt mig god mat planerad till middag, hemmagjord pytt i panna och jag har klarat av målet för dagen.

Att jag är kallad till försäkringskassan för möte angående hur/om/när jag kan återgå till mitt arbete nästa vecka. Det är en helt annan sak. Ingenting om ifall detta är beslutsgrundande för eventuell sjukpenning. Att jag sedan redan har inplanerat ett trepartsmöte veckan därpå med läkare, chef och samtalsperson... Ja ja...

Kram

onsdag 3 januari 2018

Grått


Känns som om allt har nyanser av grått.


Då hjälper inte vädret vi har just nu!
På nyårsafton snöade det så fint, men det smälte lika fort.

Idag vaknade jag först vid tio eller nej, först vid tio i fem då S klocka ringer, sedan tio i sju då grannens soptunna tömdes. För då vi numera sopsorterar skramlar glas och metall en hel del...
Sedan vaknade jag vid tio.

Men vet ni jag hade helst gått tillbaka till sängen och ja vad vet jag stirrat upp i taket, nja kanske tittat på Elemantary på Netflix...

Innan middagen idag hade jag ätit en skål yoghurt, druckit för mycket kaffe, en kopp te och en smörgås. Suck.
Åt middag men hade helst ätit typ yoghurt och ett ägg med kaviar kanske.

Ja en grå dag helt enkelt.

Ska se om den blir lite mindre grå senare då jag skall dricka kaffe med vänner.
Kram