Ja igår kände jag mig lite seg, hade lite ont i halsen men ju längre dagen gick ju mer ont i kroppen fick jag och så slog febern till.
Och jag blir riktigt dålig vid feber när den "bryter ut" jag får värk i alla leder och muskelkramper.
Dessa kramper som är svåra att förklara gör det väldigt svårt att somna, ja att alls slappna av.
Men jag lyckades tillslut med hjälp av bra tabletter att somna och har sovit skapligt inatt. Visste jag inte att jag haft dessa kramper vid feber nästan ända sedan jag var liten skulle jag bli riktigt rädd, tyvärr har det blivit värre så jag får kanske höra med doktorn om hen har tips på vad jag kan göra.
Lite komiskt var det att se nyheterna på morgonen och hon talar om den första tropiska natten, kan ju säga att det gärna hade fått varit regn och tio plus inatt för min del.
Nåja födelsedag är det men god mat och tårta får det kanske bli en annan dag...
Var bara tvungen att få beklaga mig lite
fredag 3 juli 2015
onsdag 1 juli 2015
ullared en tradition
Detta har nu blivit en tradition att under någon av de första dagarna på semestern åka till Ullared och besöka GeKås varuhus.
Så blev det även i år.
Jag har åkt själv, men jag har också åkt med min vän Helena när hon varit gravid med först A och sedan E.
Nu är hon alltså tvåbarnsmor och minstingen inte ett år ens.
Men med en övernattning bestämde vi oss för att åka, jag Helena och med oss skulle vi ha lilla E.
Sulky lånades och vi undrade någ båda hur det skulle gå.
Resan ned gick hur bra som helst då E somnade, ja förutom att vi/jag missade en högersväng, en liten högersväng...
Den gjorde att vi fick köra fyrtio minuter längre, nu med E vaken och skrikandes. Det var bara för mig att försöka ignorera hans ledsenhet för att köra bil. Han somnade dock åter och ja resan gick bra.
Väl framme har vi aldrig sett så mycket bilar, vi har alltid fått plats men inte denna dag. Så vi tar oss efter lite problem fram till vårt boende och ställer bilen där istället.
Det började allts mindre bra, men nu hade vi en vagn och begav oss in i varuhuset.
Här kunde vi konstatera att det var väldigt mycket folk! Men vi fick mycket gjort och lilla E sov en stund, var vaken, och tja på set stora hela gick det förvånansvärt bra att ha honom med.
Han är för det mesta nöjd och glad och vi försökte se till att han hade det så bra som möjligt. Att han sedan sov en hel del de gånger vi var i varuhuset underlättar ju såklart.
Fika ingår, detta är inte mitt allt bara biskvin.
Vi bodde på ett litet B&B väldigt nära GeKås , jag skulle säga att de satsat på mycket yta för att få det att se bra ut men kanske missat en och annan detalj så som att det i barnsängen inte fanns passande sängkläder och täcke.
Frukosten hade de på sett och vist löst på ett i alla fall för dem smidigt sett och det var trevligt med nybakat bröd
Ja såhär såg brickan ut, däremot var det ju lite lite valbarhet...
Dessa ägghalvor var ändå lite söta.
Nu kom visst sista och nästaista bilden i fel ordning. Detta är bild på nästan allt som inhandlades och nästa på den mkt stadiga lunch jag åt innan hemfärd. I handelshuset som innehåller några olika affärer finns en asiatisk restuarang med buffé. När vi gick dit frågade jag efter glutenfritt, då går kvinnan bakom kassan med mig och visar vad jag kan och inte kan äta, de har dessutom skyltar som inte bara visar vad det är utan om det innehåller gluten och laktos. Väldigt trevligt! Fräsch god vällagad mat! Dit kan jag gå igen!
söndag 28 juni 2015
GeKås
Jag vet att jag tjatat om detta nu och så kommer det ett inlägg nu då som handlar om detta... Troligen ett på onsdag också, ett efter resan och nu ett innan. Tja, det får ni stå ut med eller inte.
By the way, är så glad över att på ett relativt lätt sätt äntligen få in egna foton igen här!
Vissa fnyser lite lätt åt sådana som mig (och Helena), jag inte bara har en lista som jag följer så långt det går utan på min lista
Kan man också se något liknande, detta har jag fått högljudda kommentarer kring, ja inte sagda till mig men tydligt och klart från människor sittandes på samma fik som sett vad jag pysslat med.
Självklart frångår jag delvis min lista! Det är ett stort varuhus där jag inte innan vet exakt vilket sortiment de har. Ibland hittar jag inte det jag hoppas på men kanske något annat.
De som fnyser lite åt att över huvudtaget ha en lista, vilket det självklart är många som har, och att dessutom försöka hålla reda på någorlunda vad man handlar för.
Antar jag kanske har en obegränsad budget, handlar delvis på kredit, har nära eller i alla fall åker flera gånger per år...
Listan har jag för annars skulle jag bara irra ikring, få med mig mindre viktiga saker men kanske inte den där prylen som faktiskt är så pass mkt billigare att den så att säga betalar resan.
Nej, det klart att det kostar att åka dit men ni fattar kanske vad jag menar...
Att dessutom hålla lite koll på hundralapparna, men kanske framförallt på tiorna och tjugorna som kan bli många, ni vet så som på Ikea en tjuga hit och en tia dit, det kan bli stora summor.
Och jag vill inte bli helt överraskad när jag kommer till kassan, vill leva gott under semestern och spara glädjen i att jag faktiskt kan handla allt jag lägger i vagnen utan dåligt samvete.
Har man dessutom en tajt budget måste detta vara perfekt, visst man har inte superkoll men någorlunda och slipper räkna i huvudet.
Jag och Helena brukar börja med att äta lunch, för vi åker inte i gryningen för att köa in!
Nu har hon varit gravid båda gångerna och denna gång skall vi ha med oss resultatet av den senaste graviditeten. Skall bli spännande.
Efter någon timme fikar vi, kollar över vad vi kanske fått tag på om det är något vi missat och kollar vår budget.
Sedan några timmar till i varuhuset.
I år får vi se när vi nu har lilla E med oss...
Nej nu skall jag sluta detta för er kanske urtrista inlägg :-)
Kram
By the way, är så glad över att på ett relativt lätt sätt äntligen få in egna foton igen här!
Vissa fnyser lite lätt åt sådana som mig (och Helena), jag inte bara har en lista som jag följer så långt det går utan på min lista
Självklart frångår jag delvis min lista! Det är ett stort varuhus där jag inte innan vet exakt vilket sortiment de har. Ibland hittar jag inte det jag hoppas på men kanske något annat.
De som fnyser lite åt att över huvudtaget ha en lista, vilket det självklart är många som har, och att dessutom försöka hålla reda på någorlunda vad man handlar för.
Antar jag kanske har en obegränsad budget, handlar delvis på kredit, har nära eller i alla fall åker flera gånger per år...
Listan har jag för annars skulle jag bara irra ikring, få med mig mindre viktiga saker men kanske inte den där prylen som faktiskt är så pass mkt billigare att den så att säga betalar resan.
Nej, det klart att det kostar att åka dit men ni fattar kanske vad jag menar...
Att dessutom hålla lite koll på hundralapparna, men kanske framförallt på tiorna och tjugorna som kan bli många, ni vet så som på Ikea en tjuga hit och en tia dit, det kan bli stora summor.
Och jag vill inte bli helt överraskad när jag kommer till kassan, vill leva gott under semestern och spara glädjen i att jag faktiskt kan handla allt jag lägger i vagnen utan dåligt samvete.
Har man dessutom en tajt budget måste detta vara perfekt, visst man har inte superkoll men någorlunda och slipper räkna i huvudet.
Jag och Helena brukar börja med att äta lunch, för vi åker inte i gryningen för att köa in!
Nu har hon varit gravid båda gångerna och denna gång skall vi ha med oss resultatet av den senaste graviditeten. Skall bli spännande.
Efter någon timme fikar vi, kollar över vad vi kanske fått tag på om det är något vi missat och kollar vår budget.
Sedan några timmar till i varuhuset.
I år får vi se när vi nu har lilla E med oss...
Nej nu skall jag sluta detta för er kanske urtrista inlägg :-)
Kram
I blom
Nu står trädgården delvis i blom, tänk att sommaren äntligen har kommit och med den min semester.
Än blommar bara dessa rosor men de är vackra i sin enkelhet
Än blommar bara dessa rosor men de är vackra i sin enkelhet
lördag 27 juni 2015
Till synes klarblå himmel och sol
Påbörjat sista arbetsdagen innan semester, påbörjat sista dagen som vikarierande chef för denna gång.
Vi är inte många präster igång och i fredags fick vi kalla in en vikarie medveten om att ytterligare en kanske inte klarar sin arbetsdag idag.
Efter fem borde jag kunna dra en lättnadens suck, även om mitt vik inte går ut än på någon timme.
Idag har vi ett spännande tema i Sveriges alla kyrkor ja de som tidigare var stadskyrkan i alla fall.
Att inte döma.
Det ni, det lustiga är att det i en sådan predikan är väldigt lätt att bli dömande...
Med dagens klarblå himmel, ja det jag ser och ovanför vårt hus är det klarblå himmel, fick mig att associera till hur lätt det är att se moln över andras hus. Det kan ju rent faktiskt vara molnfritt hos mig men moln över ditt huvud.
Dessa moln kan vi ju inte alls styra, även om jag vet att man försöker i Australien för att få regn över sin skörd och ibland lyckas de, men jag ser moln över andra och det händer att jag tänker de kan de gott ha. Men jag jag sitter i solen och njuter på min gräsmatta.
Ja ja, kanske kan det bli något av det till den utomhusgudstjänst jag skall ha i eftermiddag.
Tänk jag tror vi får ytterligare en sådan där härlig sommardag idag igen! Underbart.
Nu börjar det bli dags att kliva ur morgonrocken och på med arbetskläder!
I eftermiddag/kväll skall jag till H och planera Ullaredsresan :-)
Kram
Vi är inte många präster igång och i fredags fick vi kalla in en vikarie medveten om att ytterligare en kanske inte klarar sin arbetsdag idag.
Efter fem borde jag kunna dra en lättnadens suck, även om mitt vik inte går ut än på någon timme.
Idag har vi ett spännande tema i Sveriges alla kyrkor ja de som tidigare var stadskyrkan i alla fall.
Att inte döma.
Det ni, det lustiga är att det i en sådan predikan är väldigt lätt att bli dömande...
Med dagens klarblå himmel, ja det jag ser och ovanför vårt hus är det klarblå himmel, fick mig att associera till hur lätt det är att se moln över andras hus. Det kan ju rent faktiskt vara molnfritt hos mig men moln över ditt huvud.
Dessa moln kan vi ju inte alls styra, även om jag vet att man försöker i Australien för att få regn över sin skörd och ibland lyckas de, men jag ser moln över andra och det händer att jag tänker de kan de gott ha. Men jag jag sitter i solen och njuter på min gräsmatta.
Ja ja, kanske kan det bli något av det till den utomhusgudstjänst jag skall ha i eftermiddag.
Tänk jag tror vi får ytterligare en sådan där härlig sommardag idag igen! Underbart.
Nu börjar det bli dags att kliva ur morgonrocken och på med arbetskläder!
I eftermiddag/kväll skall jag till H och planera Ullaredsresan :-)
Kram
lördagstankar kring lycka och uppgivenhet
Jag har flera gånger funderat över min blogg, ha den kvar eller inte, uttrycka mina åsikter i stora frågor, beklaga mig och skriva om allt tokigt och tråkigt, dagboksinlägg, mattips osv
Jag gillar att ha en blogg så jag behåller den. Hur trist den än må vara att läsa för det mesta.
Jag är inte tillräckligt välskrivande för att uttrycka stora åsikter om viktiga frågor, inte heller så eftertänksam alltid.
Dagboksinlägg kommer det att fortsätta produceras.
Tja ett och annat matinspirerat inlägg kommer det att bli, något om virkning min nya hobby.
Så var det det där med att beklaga sig och skriva om misslyckanden och olycka i livet.
Min kära vän Helena har tydligen fått en fråga eller två kring varför hon mestadels bara delar med sig av lycka och glädje.
Så här kommer mina tankar för det fick mig att fundera och det är inte första gången.
Helena och jag har en gång talat om, om vi kanske skulle på instagram lägga ut foton av våra ostädade hem, diskbänkar som är belamrade av disk, stora tvätthögar, utspilld mjölk, fläckar på tröjan man gått till jobbet i osv. Mest för att motverka detta lyckoknarkande eller vad jag skall kalla det som sker på instagram och Facebook.
Men vet ni, jag tänker att våra tidningar och nyhetsrapporteringen mestadels består av andras olycka, krig, svält, miljökatastrofer och så vidare, de är så mörka att jag under perioder inte klarar av att läsa tidningen för jag orkar inte.
Dessutom är jag övertygad om att bakom varje foto fyllt av lycka, bakom varje framgångsstatus så finns flertalet händelser och misslyckanden, stunder av frustration och ilska, stunder av uppgivenhet, tårar som rinner av ren trötthet.
Är det då så konstigt att vi ofta väljer att lägga fokus på det som är vår glädje i livet? På det som ger oss lycka?
Jag tycker faktiskt inte det. Jag förstår att allt det där tokiga som sker, våra tårar, vår uppgivenhet kanske gör oss mer mänskliga för eventuella läsare. Men kanske väljer vi att dela det med våra nära vänner, våra respektive...
Visst hade jag kunnat skriva om när jag efter någon timme på jobbet upptäcker att jag inte är så välklädd som jag tror, utan att mitt vita linne har en stor kaffefläck som inte gått bort i tvätten mitt på. När jag upptäcker detta ser jag fläcken som finns på koftan jag bär. Hittar en tröja som jag har på jobbet utifall att. Men med den på ser det plötsligt ut som om jag skall till gymet. Den veckan var jag vikarierande kyrkoherde.
Så det var bara att ge sig ut på stan och handla något jag kunde klä på mig.
Jag har nära hem men allt som inte var för somrigt eller vintrigt att bära. Ja det låg i tvättkorgen.
Ja tvätten ja. Jag är kanske konstig men ibland har jag och Stefan en dag på hela veckan då vi är vakna samtidigt och dessutom hemma. Då har jag ingen större lust alltid att tvätta. Så nu inför semestern har det tvättats tvätt som vissa av plaggen legat i tvättstugan sedan väldigt länge!
Eller när jag inser att jag inte bytt lakan i sängen på lite för länge...
Alla gånger maten definitivt inte blivit som den skulle, eller för den delen bränts.
Äsch vet ni, jag har faktiskt glömt många av de gånger jag stått i köket med tårar rinnande nedför mina kinder av ren trötthet och frustration.
Jag mår bra av att fokusera på det som är gott i livet, men tro mig allt är inte bara bra hemma hos mig eller på mitt arbete!
Precis som jag misstänker att allt inte är superbra jämt och ständigt hemma hos dig ;-)
Kram
Jag gillar att ha en blogg så jag behåller den. Hur trist den än må vara att läsa för det mesta.
Jag är inte tillräckligt välskrivande för att uttrycka stora åsikter om viktiga frågor, inte heller så eftertänksam alltid.
Dagboksinlägg kommer det att fortsätta produceras.
Tja ett och annat matinspirerat inlägg kommer det att bli, något om virkning min nya hobby.
Så var det det där med att beklaga sig och skriva om misslyckanden och olycka i livet.
Min kära vän Helena har tydligen fått en fråga eller två kring varför hon mestadels bara delar med sig av lycka och glädje.
Så här kommer mina tankar för det fick mig att fundera och det är inte första gången.
Helena och jag har en gång talat om, om vi kanske skulle på instagram lägga ut foton av våra ostädade hem, diskbänkar som är belamrade av disk, stora tvätthögar, utspilld mjölk, fläckar på tröjan man gått till jobbet i osv. Mest för att motverka detta lyckoknarkande eller vad jag skall kalla det som sker på instagram och Facebook.
Men vet ni, jag tänker att våra tidningar och nyhetsrapporteringen mestadels består av andras olycka, krig, svält, miljökatastrofer och så vidare, de är så mörka att jag under perioder inte klarar av att läsa tidningen för jag orkar inte.
Dessutom är jag övertygad om att bakom varje foto fyllt av lycka, bakom varje framgångsstatus så finns flertalet händelser och misslyckanden, stunder av frustration och ilska, stunder av uppgivenhet, tårar som rinner av ren trötthet.
Är det då så konstigt att vi ofta väljer att lägga fokus på det som är vår glädje i livet? På det som ger oss lycka?
Jag tycker faktiskt inte det. Jag förstår att allt det där tokiga som sker, våra tårar, vår uppgivenhet kanske gör oss mer mänskliga för eventuella läsare. Men kanske väljer vi att dela det med våra nära vänner, våra respektive...
Visst hade jag kunnat skriva om när jag efter någon timme på jobbet upptäcker att jag inte är så välklädd som jag tror, utan att mitt vita linne har en stor kaffefläck som inte gått bort i tvätten mitt på. När jag upptäcker detta ser jag fläcken som finns på koftan jag bär. Hittar en tröja som jag har på jobbet utifall att. Men med den på ser det plötsligt ut som om jag skall till gymet. Den veckan var jag vikarierande kyrkoherde.
Så det var bara att ge sig ut på stan och handla något jag kunde klä på mig.
Jag har nära hem men allt som inte var för somrigt eller vintrigt att bära. Ja det låg i tvättkorgen.
Ja tvätten ja. Jag är kanske konstig men ibland har jag och Stefan en dag på hela veckan då vi är vakna samtidigt och dessutom hemma. Då har jag ingen större lust alltid att tvätta. Så nu inför semestern har det tvättats tvätt som vissa av plaggen legat i tvättstugan sedan väldigt länge!
Eller när jag inser att jag inte bytt lakan i sängen på lite för länge...
Alla gånger maten definitivt inte blivit som den skulle, eller för den delen bränts.
Äsch vet ni, jag har faktiskt glömt många av de gånger jag stått i köket med tårar rinnande nedför mina kinder av ren trötthet och frustration.
Jag mår bra av att fokusera på det som är gott i livet, men tro mig allt är inte bara bra hemma hos mig eller på mitt arbete!
Precis som jag misstänker att allt inte är superbra jämt och ständigt hemma hos dig ;-)
Kram
torsdag 25 juni 2015
Kjol och linne
Vet ni idag när jag gick hem strax efter fyra, har möte ikväll...
Så var jag för varmt klädd!
Underbart.
Dumpade mina saker innanför dörren, tog på mig en kjol istället för svarta långbyxor och sitter nu på trappen.
Önskar jag kunde skryta med klarblå himmel, men sol mellan moln räcker långt!
Ska försöka lapa lite mer sol innan sista tråkmötet på länge skall närvaras vid ikväll. Är bara inhoppare vilket gör att det känns tråkigare än vanligt.
Dessa möten brukar kunna dra iväg i tid men jag hoppas de är med på att sätta en sluttid.
Nu skiner solen igen i några minuter så...
Kram
Så var jag för varmt klädd!
Underbart.
Dumpade mina saker innanför dörren, tog på mig en kjol istället för svarta långbyxor och sitter nu på trappen.
Önskar jag kunde skryta med klarblå himmel, men sol mellan moln räcker långt!
Ska försöka lapa lite mer sol innan sista tråkmötet på länge skall närvaras vid ikväll. Är bara inhoppare vilket gör att det känns tråkigare än vanligt.
Dessa möten brukar kunna dra iväg i tid men jag hoppas de är med på att sätta en sluttid.
Nu skiner solen igen i några minuter så...
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)













