Vem är du?

1. Har du många nära vänner?Nej, men de jag har tycker jag mycket om! Även om jag inte alltid visar det.

2. Finns det människor utanför din familj som du faktiskt älskar?
Ja, det finns det!

3. Hatar du någon?
Nej. Gillar inte det ordet. det finns människor jag ogillar starkt men inte hatar. Har nog hatat en och annan men det går över fort. Kan absolut känna hat men det ebbar ut fort...

4. Är du långsint?
Nej. Inte i det stora hela, men visst finns det saker jag har svårt att släppa. Försöker dock att inte vara utåtriktat långsint, om ni förstår...

5. Vilken typ av humor har du?
Oj... älskar "Big bang theory" men har svårt för "pang i bygget"...

6. Vilken är din starkaste egenskap?
Envisheten, mitt lugn om det är en egenskap...

7. Å den svagaste?
Envisheten, att jag lätt stänger ute omvärlden och det verkar som om jag inte är "kramig" och mjuk, utan avståndstagande och "kall". Fast det inte alls stämmer. Hemlig som någon sa om mig...

8. Skulle du kalla dej själv lycklig?
Jaa, faktiskt för det allra mesta. kan känna mig olycklig korta och längre stunder, men när jag börjar "titta mig omkring" kommer alltid lyckan krypandes tillbaka

9. Har du lätt för att bli förälskad?
O ja. Hela tiden, men inte lika lätt som tidigare i livet. Eller det kanske är sanning med modifikation. Får nog svara med ett rungande JA

10. Är du social?
På sett och vis skulle jag kunna svara NEJ. Fast jag tror att jag är i vissa situationer socialt kompetent, jag kan läsa av ett rum en situation. Medans jag i andra sammanhang helst bara vill gömma mig och försvinna.
Behöver mycket tid för mig själv.
Fast jag drömmer om ett socialare jag. Tyvärr då jag är lite ev en enstöring tar mitt arbete stora delar av den sociala kvoten. Så det blir inte så mycket över till annat som jag skulle önska!


11. Vilken är din mest otippade sida?
Att jag är blygare än vad någon kan tro. Oj, jag brukar ha koll på detta... Att jag gillar asiatiska kampsportsfilmer (långt ifrån alla). Hm, kan inte komma på någon mer nu

12. Vilket är ditt tidigaste barndomsminne?
Den är svår, svårt att veta vad jag minns och vad jag sett på kort eller fått berättat för mig. Men jag minns långa ljumma sommarkvällar då jag i bara nattlinne fick vara uppe och spela krocket med min syster och bror och iband tror jag någon av grannarna. ÅH.
Eller när jag på sommaren låg på en filt, min gula, med pappa i skuggan.

13. Vilken roll är du mest lyckad i?
Oj, här får jag gå helt på egen känsla och uppfattning. Som hustru tror jag. Oj så svårt. Vet vad jag önskar!

14. Å mest misslyckad?
Som syster, detta hoppas jag delvis bara är min känsla. Men jag önskar så mycket mer för min relation med mina syskon!

(Äsch, där kom tårarna. Saknar hela min familj, mamma och pappa, syster med familj och bror med barn!)

15. Tror du på Gud?
Ja, vissa dagar mer än andra. Men alltid i grund och botten.

16. UFO'n då?
Nja, nej...

17. Vad i ditt liv skulle du vilja slippa?
De i mil långa avstånden till min familj! Den oregelbundna arbetstiden. Konflikter på arbetet. och en hel hög med andra världsliga ting

18. Vad i ditt liv kan du inte leva utan?
Min man, min övriga familj och närmaste vän. Fast ja ni vet, sol, mat vatten... Svårbesvarad fråga som får ett känslomässigt svar

19. Vad är din identitet?
Har blivit mycket mer prästen Ulrika än vad jag vill! Stretar ständigt med att bli mer av det som jag känner är jag i samklang med min prästroll! Med min man, min familj och Helena är jag jag, vilket är så skönt. Men den roll jag en gång trodde jag var tvungen att gå in i finns där och puttar undan mig titt som tätt...

20. Tycker du att du är snygg?
Ibland.

21. Intelligent?
Njä, inte särskilt. Fast ibland.

22. Rolig?
beror nog på vem man frågar. Men jag kan vara riktigt rolig, bjuder gärna på mig själv. Struntar i om jag säger något tokigt som går att skratta åt!

23. Vad har du för laster?
Allt för många. Tv. Chips. Att få shoppa regelbundet.

24. Tycker du sex är kul?
Kan det väl vara...

25. Vilken blogg vill du rekommendera?
Lovar att återkomma, hinner inte riktigt länka osv just nu. Men jag skall komma med tips!

Oj, idag ligger känslorna nära ytan och ni får ta det för vad det är. Mycket jag är det i alla fall!

Puss och kram

Heliga tre dagar

Är inne på den tredje lediga dagen nu, mannen som skall jobba sent ligger och drar sig i sängen. Eller där klev han visst upp.

 Lördagen spenderades bland annat med att klippa träd. Mannen på stege och jag stirrandes uppåt i ca 4,5 timme, delvis guidande mannen delvis klippande med teleskopsax. Vilket gav ond nacke...

Sedan belönade vi oss med campange "Palmer & Co" absolut inte den godaste vi druckit. Ska erkänna att valet gjordes delvis för att vi har vänner som heter Palmer i efternamn. Samtidigt som vi köpte denna köpte vi "gula änkan" som dracks vid nyår. Skall sägas att S använde två presentkort annars hade vi kanske inte chansat så mycket, utan tagit någon vi vet vi gillar. Men den var helt ok att förgylla en härlig lördag med.

Ja vilken dag, visst vi jobbade i trädgården, men tillsammans och fick massor gjort. Vi koncentrerade oss på varandra och vår ledighet, pratade massor! Ja min man kan till och med ta initiativ till att prata och då förhandlas allt möjligt. Allvarliga saker och semestertankar mm

Ska njuta även av denna dag! Dags att sätta på kaffe och äta lite frukost.

Ledig dag

Inte alls en bild från idag men...

Lyckades somna om imorse vilket var väldigt skönt. Sedan låg jag kvar i sängen tillsammans med mannen innan jag klev upp.

Till lunch blev det pannkakor.

Sedan en promenad med Helena och älskade lilla Arvid.

Här är vi, jag och Arvid när han döptes. Denna bild var sedan i tidningen, därav tog jag mig friheten att publicera den här också.
Skönt att få vara lite social också, eller tja "hänga med bästisen".

Sedan blev det handling och lite vanliga hushållssysslor.

Nu njuter jag av att vara hemma ensam, var över två veckor sedan och jag behöver tid för mig själv titt som tätt.

Tänk två bilder på mig själv i ett och samma inlägg. Så kan det bli.

Hoppas ni har det bra och att ni känt er förnöjsamma idag!

Andra män?

 

Jag besökte en gammal värld där jag mötte en person från mellanperioden innan nutiden.

 

Ja lika märklig som min inledande mening lika märkligt var det att vara där på en plats som varit en del av mig och att möta en människa som inte hörde till den tiden i mitt liv. Utan hörde till en mer närliggande tid i mitt liv. Ja de blandades, alla känslor av nostalgi över att vara där, med alla känslor som är kring personen jag mötte.

 

 

 

Sedan tiden för min förälskelse/mitt stora intresse för denna man som är inblandad i det hela, har det hänt mycket. Vi är båda lyckligt gifta, jag vill inte längre ha honom på det sättet. Men vi sågs på riktigt i höstas på en av mina kurser, ja vi har samma yrke. Och jag visste inte hur vi skulle förhålla oss till varandra. Men han sökte kontakten och det var inga problem att umgås, det var riktigt trevligt!! Det kändes så bra som om luften rensades, för det märktes, om inte jag inbillade mig att vi båda undrade hur vi skulle förhålla oss.

Så var det dags igen i förra veckan. Dels befann vi oss på en ort där jag alldeles i närheten har levt två år av mitt liv. Två år där det hände och där jag kände mycket. Ja och så var nu denna man där från en annan tid… Jag tror knappt vi sa hej till varandra på hela tiden, våra blickar möttes några gånger. Men nej nu blev det konstigt.

Jag har inga som helst romantiska känslor för honom längre, fast det klart något hänger kvar där i känslorymden…

Andra män än min man?!

Jag funderade i fredags över detta. Anledningen är att jag då jobbade med en man som är riktigt snygg och sjunger och spelar så jag ryser mellan varven. Har ägnat ett helt blogginlägg åt honom…

Och så pratade jag och en begravningsentreprenör om vad som kan få någon att vänstra. Vi hade liksom fått en anledning att göra det av olika anledningar. Vi båda tycker mannen ifråga är snygg men vi kunde båda konstatera att det stannar där. Det finns liksom ingen längtan efter att… Ja inte vet jag kyssa karlen kanske.

Och då kommer ytterligare en fundering. Ibland undrar jag hur man vet att man älskar någon, jag kan också fundera över om jag verkligen älskar min man.

Detta låter kanske inte klokt, men jag har testat att försöka fantisera om en annan man, än min man. Men så fort det kommer till att göra något annat än att prata så är jag tillbaka till att tänka på min man. Det är genast han som dyker upp i min tanke och det är bara han jag vill ha! Vilket ju är en underbar känsla.

Så kanske är det att älska någon när man inte vill kyssa någon annan, när man inte kan ens tänka tanken på hur det skulle vara att kyssa någon annan för när tanken närmar sig byts bilden av "den andre" ut mot din partners…

Ja sedan finns det väl självklart annat som gör att jag fattar att jag älskar min man….

 

Varför älskar du din partner?!

 

Kram

4 år

Ja, nu är det fyra år sedan jag såg Stefan för första gången.
Vännerna här nere hade peppat honom så han var nyklippt OCH hade rakat sig.
Min kära vän Helena (H som jag brukar skriva) hade sin inflyttningsfest den här dagen.

Vi var tre tjejer som samåkte i bil från mellansverige/södermanland till småland. Jag smalare, brun och med fullt självförtoende då jag sedan en månad tillbaka... Hm, dejtade en kille intensivt, kan vi väl kalla det.
De två andra var singlar, tillsammans är vi väldigt olika.
Den kvällen var märklig. (ni som redan läst detta eller hört det får väl blunda, eller vänta på nästa inlägg)
På något sett kom det fram att jag var "upptagen". Fick vad jag väl får kalla för komplimanger av en högst upptagen man. Som på ett tydligt sett talade om att han tyckte jag såg bra ut.

Hur som helst. Nästan sist av alla kommer denna tillbakadragna kille och ställer sig i dörröppningen till rummet där de flesta av oss är och säger  - Hej.

HAN ska jag...nej just det, jag var upptagen jag.

Jag kunde inte trots att jag stora delar av kvällen talade om att jag längtade efter den där killen och nog trodde jag hade hittat någon att dela livet med. Låta bli att titta lite extra åt Stefans håll, se till att en av de andra tjejerna inte fick alltför mycket tid tillsammans med honom osv Stefan var väl rätt ofta just där jag var också...

Så var det vid ett tillfälle sent på kvällen/natten. Jag kaffesugen som bara den tar mig ut i köket för att få i mig KAFFE. Jag hade ingen aning om att det vid det laget bara var killar/karlar/män i köket. Vilket Stefan måste ha haft full koll på...
På väg till köket paserar jag Stefan och tittar rakt in i hans ögon, dröjer kvar lite extra med blicken.
Hinner ut i köket, gör mitt snabbkaffe och slår mig ned vid bordet. DÄR står han plötsligt, tihi.
Att jag vågade sätta mig där i köket bland alla karlar det förstår jag inte men...

Dagen efter åker vi hem och när jag sitter i bilen får jag ett sms från den jag då dejtade. Förstod att han ville träffas för att göra slut eller avsluta det vi nu hade.
Vilket också skedde. Detta var Helena den första att få reda på.
På söndagen träffades "gänget" här nere, då med färre barn mm, för att fika. Helena nämner för en kompis att nu var jag "dumpad", vilket också Stefan hör. Det var ju ingen hemlighet...
Efter många tårar googlade jag Stefan, kan ha varit redan på söndagen...
Så går den veckan och på fredagen kontaktar Stefan Helena till allas förvåning.
De äter lunch tillsammans och sedan fikar de hos en gemensam kompis (nyfiken sådan som gjorde att jag fick vänta...).
Tillslut ringde Helena och Stefan hade frågat efter mitt telefonnummer!!!

Tror vi skickade något sms redan på lördagen och på söndagen ringde han! Han som aldrig ringer till någon! Då jag var ute ringde jag upp honom senare och vi pratade i TVÅ timmar.

På tisdagen chattade vi via Helenas facebook... Det skickade sms.
En vecka senare alltså nästakommande tisdag ringde han igen.
Behöver väl inte tala om att jag redan var fast.
Vi hade kommit fram till att vi skulle inte kunna ses förräns i Juli då han hade semester. Det var ju en evighet!

Midsommarplanerna gjorde jag då jag ville fly från alltihop och kände mig dumpad. Jag skulle till mamma och pappa.

Fast på onsdagen kunde jag inte hålla mig längre. Jag ringde Helena och frågade om jag fick sova där, vilket jag fick. Köpte tågbiljett, skyllde på huvudvärk och gick från jobbet för att packa. Ringer Stefan och frågar om han vill ta en kvällspromenad med mig samma kväll.
Han möter mig vid tåget.
Sedan följer en fantastisk kvällspromenad, det var en sådan där sommarkväll som det bara kan vara i Sverige, alldeles ljummen.
Det spelades fotboll.

Ja från den kvällen har vi varit ett par. Jag bestämde mig nämligen för att den här gången skall jag få den jag vill ha. Det var slut på att vara blyg och att inte våga.

Jag vågade och så gjorde även han, lika trött på att vara ensam.